Gammal sanning i ny förpackning
Jag blev glad i dag när jag läste Sydsvenskans läsarombudsmans spalt i dagens tidning (hittar tyvärr ej länk på nätet). Bertil Nilsson i Åkarp hade påpekat det häpnadsväckande i att Nobelpriset i kemi, som eventuellt kan bli avgörande för ett av de största hoten mot mänskligheten: resistenta bakterier, fick skral bevakning i tidningen medan sju sidor och dagar av förhandsspekulationer ägnades litteraturpristagaren Herta Müller. Bertil Nilsson i Åkarp, du må ha ett namn som för tanken till parodiskt griniga gubbar i 50-talets pilsnerfilmer, men du har min röst! Upp på barrikaderna bara.
Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström försvarade sig med ett att tidningen faktiskt haft ganska okej bevakning av kemipriset, med grafik och dylikt som komplement, vilket är helt sant. Att skylla på att bevakningen av Herta Müller inte var så omfattande jämfört med sportbevakningen av ett till exempel lördagens match mellan Sverige och Danmark håller däremot inte – två fel ger inte ett rätt. Att svenska folket fått 90 procent av sina biologi- och medicinkunskaper genom rapporteringen om Zlatans ljumskar och Olof Mellbergs knän ursäktar inte att kultur som vetenskap särbehandlas i så hög grad som i dag jämfört med naturvetenskapliga och framförallt tekniska vetenskaper.
Förbannad? Javisst. Men förvånad? Nej knappast. Vetenskapsbevakningen i svenska dagstidningar är sporadisk och rapsodisk i bästa fall, icke-existerande i de flesta. Kulturvetenskaperna undantagna, givetvis.
Det är ett medvetet och kalkylerande val. Sydsvenskan har en eller möjligtvis två reportrar som skriver om naturvetenskapligt inriktade ämnen med jämna mellanrum. Inför Nobelpriset i litteratur stod däremot en hel fradgatuggande kulturredaktion och slet i kopplet, redo att kasta ur sig text efter text om den nya vinnaren.
Den som tror att Sydsvenskans prioriteringar inför Nobelprisutdelning var en isolerad händelse i tid och rum bör ta en titt på min magisteruppsats, som handlar om just vetenskapsbevakningen i svenska dagstidningar. En jämförelse mellan antalet framlagda avhandlingar inom olika vetenskapliga discipliner och deras genomslag i dagstidningarna visar till exempel att ungefär dubbelt så många avhandlingar om naturvetenskap som humaniora läggs fram varje år. Men antalet dagstidningsartiklar där avhandlingar inom humaniora nämns eller refereras till är nästan tre gånger vanligare.
Fick vi tuppjuck? Frågade läsarombudsmannen Gunnar Westerberg efter bevakningen av Herta Müller. Nej Gunnar. Inte mer än vanligt.