Archive

Posts Tagged ‘statistik’

Skånsk åsiktssegregation

July 3rd, 2014

Inför valet i september har jag roat mig (!) med att tanka ner siffror från Valmyndigheten och SCB för att kunna jämföra andelen utlandsfödda i Skånes kommuner med SD:s resultat i Europaparlamentsvalet. Så här blev grafen jag knåpade ihop:

Få utlandsfödda i SD:s starka fästen
Precis som väntat är andelen utlandsfödda högst i Malmö och lägst i de välbärgade kranskommunerna Vellinge, Lomma och Kävlinge. SD:s röstetal är lägst i och runt storstäderna och högst på landsbygden med Sjöbo i spetsen, inte heller det någon överraskning.

Men det jag tycker är riktigt spännande är att se hur få utlandsfödda det faktiskt bor i de kommuner där SD är som starkast. Bortsett från Perstorp, Bjuv och Åstorp är samtliga kommuner där SD:s valresultat ligger över snittet för Skåne underrepresenterade när det gäller andelen utlandsfödda. I Sjöbo, Örkelljunga och Bromölla är bara nio, tolv respektive fjorton procent av invånarna födda utanför Sverige, en bra bit under medeltalet för Skåne som helhet. Med andra ord: de kommuner som har ovanligt många SD-sympatisörer har ovanligt få utlandsfödda. Man måste ju fråga sig: vad är det egentligen dessa Sverigedemokrater tjuter över?

Korrelation är dock inte samma sak som kausalitet och man kan tänka sig flera förklaringar till resultatet:

  •  Utlandsfödda lär knappast rösta på SD, som lägger all sin energi på att misstänkliggöra just denna grupp. Ju högra andel utlandsfödda en kommun har, desto svårare blir det därför för SD att få ihop en hög andel av rösterna.
  •  Storstäderna tenderar att attrahera utlandsfödda i högre grad än landsbygden. Men storstäderna attraherar också i högre grad människor med hög utbildning, medan SD:s sympatisörer generellt har en lägre utbildningsnivå.
  •  Sjöbo, Bromölla och de andra landsortskommunerna kanske fungerar som rena magneter för SD-sympatisörer, som vill bort från kommuner där de riskerar att bo granne med någon född i ett annat land och flyttar ut på landet för att bosätta sig bland åsiktsfränder. Men kommuner där SD är starka har i regel en stagnerande eller till och med negativ befolkningsutveckling. Någon folkvanding av SD-sympatisörer från exempelvis Malmö och Lund till Bromölla och Sjöbo handlar det med andra ord knappast om.
  • Slutligen den förklaring jag själv tror mest på: att det helt enkelt är svårare skylla allt på utlandsfödda ju närmare man kommer dem. Ju fler personer du stöter på i din vardag som råkar vara födda utomlands desto orimligare framstår SD:s retorik. I Bromölla eller Sjöbo, där du aldrig träffar några tandläkare, mäklare eller frukthandlare med annan bakgrund än du själv är det lättare att bygga upp den hotbild som är Jimmie Åkessons biljett till riksdagen.

Uncategorized , , ,

Riskerna med Risk

August 14th, 2011

Jag har ägnat delar av helgen åt nörderi på hög nivå då jag fick för mig att undersöka probabiliteten i det klassiska krigs- och strategispelet Risk. Förutsättningarna är följande: den attackerande spelaren slår med en, två eller tre, tärningar beroende på hur många arméer han attackerar med. Den försvarande spelaren slår med en eller två tärningar beroende på hur många han försvarar med. Högsta tärningen för attackerande spelaren jämförs med högsta för försvararen, sedan nästa högsta med näst högsta och vid lika tärningsslag vinner försvararen.

Ett Python-script med 1 000 000 slumpgenererade tärningskast gav följande utslag i de sex olika fallen:

1) Attackerande spelare (A) har 1 tärning, försvaren (B) 1 tärning:

A vinner i 42 % av fallen, B vinner i 58% av fallen

2) A har 2 tärningar, B har 1 tärning:

A vinner i 58% av fallen, B vinner i 42% av fallen

3) A har 3 tärningar, B har 1 tärning:

A vinner i 66% av fallen, B vinner i 34% av fallen

4) A har 1 tärning, B har 2 tärningar:

A vinner i 26% av fallen, B vinner i 74% av fallen

5) A har 2 tärningar, B har 2 tärningar;

A vinner i 39% av fallen, B vinner i 61% av fallen

6) A har 3 tärningar, B har 2 tärningar:

A vinner i 54% av fallen, B vinner i 46% av fallen

Som synes är oddsen generellt på försvararens sida, den attackerande spelaren måste se till att han eller hon kan slå med fler tärningar än försvararen för att vinna i längden. Och även då är utgången oviss. I fall 6, som nog är det vanligaste i praktiken då två stora samlingar arméer möts, är det bara en liten fördel för den attackerande spelaren. Rejäl lokal överlägsenhet är med andra ord nödvändigt för att vara säker på segern. Och att anfalla en större här med en enskild armé (d.v.s. fall 4) är rent självmord, bara i ett fall av fyra kommer det vågspelet lyckas.


Uncategorized ,

erikolausson.se möter Bamses Skola

December 19th, 2010

Uppeldad av fel jag tycker mig se i mediernas behandling av statistik har jag bestämt mig för att göra något åt det. På mitt eget sätt. Jag håller nu på att sätta ihop en liten guide till hur man hanterar statistik som allmänjournalist och vilka fallgropar man ska akta sig för.  Du som mot all förmodan följt bloggen tidigare vet att jag redan skrivit några ilskna inlägg om procenthantering och dylikt. Räkna alltså med mer av den varan, fast utförligare, mer pedagogiskt och utan den arroganta undertonen. Titta gärna förbi senare om du är nyfiken!

Uncategorized ,

Pest, pina och procent del II

September 29th, 2009

Ständiga rubriker de senaste dagarna om att “varselvågen har vänt” tvingar mig till ytterligare ett blogg-inlägg á la Bamse-skola om statistik, i det här fallet jämförelser.

För är det något man gillar inom ekonomijournalistiken är det jämförelser. Oftast handlar det om jämförelser mellan exempelvis omsättningen för Annika & Son:s skruvmutterfabrik år 2007 och omsättningen år 2008. Ibland gör man jämförelser kvartal för kvartal och i sällsynta fall månad för månad. Men riktigt spännande blir det när man jämför en kort tidsperiod med ett långt mellanrum, exempelvis första kvartalet 2007 mot första kvartalet 2008. Det är också då det finns störst risk för missvisande formuleringar och rena felslut. Så som rubriken “varslevågen har vänt“, vilket bara kan beskrivas som en jämförelse mellan äpplen och päron.

Men låt oss ta det från början. Om man vill titta på en utveckling av något slag, som arbetslösheten, BNP eller omsättningen för Annika & Son:s skruvmutterfabrik, finns det egentligen två sätt att göra det på. Antingen jämför man det senaste kvartalet med det som kom före det, det vill säga man jämför andra kvartalet 2009 med första kvartalet  2009. Har omsättningen gått ner eller upp under den tidsperioden?

Problemet med den jämförelsen är säsongsbundna variationer. Antag exempelvis att Annika & Son:s skruvmutterfabrik normalt går väldigt bra under vintermånaderna men att inte en jävel vill köpa skruvmuttrar på sommaren. En jämförelse mellan kvartal 1 och kvartal 2 blir då missvisande eftersom fabriken normalt går sämre under kvartal 2 än kvartal 1.

För att komma runt det problemet är den vanligaste taktiken att jämföra samma tidsperioder, år från år. För att veta hur det går för fabriken under kvartal 2 2008 jämför man helt enkelt med samma period 2008. Men även här finns ett problem: om något dramatiskt skedde under 2008 får det betydelsen för jämförelsen även under 2009.

Det är precis det som hänt med varselstatistiken. Under våren 2008 hade finanskrisen ännu inte slagit till och antalet varslade låg på cirka 5.000 personer i månaden. Men i september 2008 drog Leeman Brothers krasch ner ekonomin i putten och varslen sköt plötsligt i höjden. 8.000 personer varslades i september förra året, nära 20.000 i oktober. Här kan vi alltså tala om en varselvåg.

Under hela vintern och våren 2009 låg varslen på en hög nivå, men trenden var nedåtgående. I januari varslades 17.000 personer, i juni “bara” 10.000. Under sommarmånaderna går varslen normalt ner eftersom alla har semester istället för att säga upp varandra. I juli och augusti varslades 4.400 resp. 5.200 personer om uppsägning.

Men det verkligt intressanta händer i september. För första gången sedan krisen startar är nämligen septembers varselsiffror lägre än samma månad 2008. Det är detta som får rubrikmakarna att dra till med vågor som ebbar ut och andra nautiska liknelser. Men är det verkligen en rättvis jämförelse? Skälet till att siffrorna september 2009 legat lägre än september 2008 är ju inte att september 2009 var så mycket annorlunda än tidigare månader, men att siffrorna ökade så kraftigt i september 2008, då finanskrisen slog till på allvar. I själv verket var siffran i september 2009 inte mycket lägre än den i juni och maj samma år och till och med högre än under sommarmånaderna juli och augusti, tack vare säsongsvariationen.

Varselvågen ebbade i själva verket ut redan i maj, då antalet varslade sjönk från med nästan 5.000 personer jämfört med månaden innan. Tala om fruktsallad.

Uncategorized ,

Pest, pina och procent

March 28th, 2009

Mark Twain lär ha sagt att det finns tre sorters osanningar: lögn, förbannad lögn och statistik. Men som journalist behöver man ju inte spä på det hela genom att fumla bort procenträkningen. Med tanke på hur stor del av journalistiken som faktiskt bygger på undersökningar, opinionsmätningar och andra sifferkällor är det märkligt att så många journalister verkar kämpa med en av högstadiemattens grundpelare.

Ett färskt exempel står Sydsvenskans nätsida för. “Ekomat dubbelt så dyrt” förkunnar rubriken, bara för att förkastas av första meningen i ingressen: “En kasse med ekologisk mat är upp till 50 procent dyrare än motsvarande kasse med konventionells producerad mat”.

Nej, det är inte dubbelt så dyrt med ekomat. Det är 50 procent dyrare – och det är en jäkla skillnad. I procenttalens värld krävs det nämligen en ökning med 100 procent för en fördubbling men en sänkning med 50 procent räcker för en halvering. Kostar den konventionella kassen 100 kronor kostar en kasse som är 50 procent dyrare 150 kronor. Vilket de flesta av oss knappast benämner som “dubbelt så dyrt”.

Ett lite krångligare men också betydligt vanligare fel handlar om ökning och ökningstakt.Precis som med fart och acceleration tycks många ha svår att skilja på än det ena än det andra, vilket kan resultera i rent felaktiga rubriker och formuleringar.

Anta till exempel att 100 personer ställer upp i Bingo-SM 2006. 2007 har deras bingospelande vänner anslutit sig, nu deltar 110 personer, en ökning med 10 procent. Året efter sveper Bingotrenden bokstavligen över landet och hela 132 personer ställer upp i Bingo-SM, det vill säga 22 personer fler än 2007. Det motsvarar en ökning på 20 procent (22 personer är 20 procent av 110 personer). Men 2009 är de flesta bingofantasterna redan med i tävlingen och de som inte anmält sig har viktigare saker för sig. Bara sju nya personer ställer upp i SM. Det innebär att deltagarlistan bara ökar med lite drygt fem procent (7/132 ≈ 0,053).

Det är ett klart trendbrott – men i ökningstakten, inte i ökningen. Det faktiska antalet deltagare ökar ju fortfarande, bara långsammare än tidigare. Trots det kan man ofta läsa rubriker i stil med: “Färre åker över Öresundsbron” när sanningen är att antalet resenärer över bron fortfarande ökar – bara inte lika snabbt som tidigare.

Uncategorized ,