Archive

Posts Tagged ‘Thomas Frostberg’

My two cents i gratisdebatten

May 24th, 2009

Min förre chefredaktör Thomas Frostberg skrev för en dryg vecka sedan en intressant krönika för sin nya arbetsgivare Sydsvenskan om möjligheten att ta betalt för nyheter på nätet. Krönika är så klart extra intressant för mig eftersom den handlar om Rapidus, där jag lägger mesta delen av min kontorstid och journalistiska möda.

Precis som Thomas påpekar är Rapidus ett utmärkt exempel på att det faktiskt går att ta betalt för nätnyheter, att journalistisk information kan ha ett värde även utan tryckpressens välsignelse och pappersprasslets fysiska trygghet.

Precis som Thomas pekar ut är Rapidus styrka nischningen, som egentligen sker på tre plan. Dels en regional nischning som få andra medier bryr sig om, nämligen Öresundsregionen som helhet. Danska medier bevakar Danmark, svenska medier bevakar Sverige (och främst då Stockholm, inte minst inom affärspressen har de svenska medierna knappt någon bevakning att tala om i Skåne), och aldrig skola de tu mötas.

Den andra nischningen är i ämnesstoffet: Rapidus skriver främst om bolag inom IT, telekom och biotek. Det är vi inte ensamma om, men till skillnad från Sydsvenskan, som i alla fall traditionellt riktat in sig på storbolagen med hundratals- eller tusentals anställda eller de bolag som av olika skäl råkat i klammeri med skatteverket och kronofogden, skriver Rapidus främst om mindre bolag. I bland så fjuttiga att de bara sysselsätter två-tre personer på halvtid (men då ska det så klart vara ett intressant bolag ur någon annan aspekt).

Den tredje nischningen bygger på de två föregående, samt en hel del nätverkande och flitigt fältarbete, nämligen principen att vi endast publicerar helt unika nyheter som inte förekommit i några andra medier. Det är så klart centralt, för precis som Thomas påpekar, varför ska man betala för något som finns gratis bara ett par klick bort?

Men det Thomas glömmer, eller väljer att glömma för att hamra in sin poäng, är att nischningen i sig bara är halva hemligheten till Rapidus framgång. Det handlar också om en synnerligen lukrativ nisch: affärsnhyeter för företagare, investerare och andra räknenissar i regionen. Med ett abonnemangspris på drygt fem lakan om året är det ingen som betalar en Rapidusprenumeration för att sitta och mysläsa på söndagsförmiddagarna. Det är företagen som betalar sina anställda för att läsa, eftersom de genom att hålla sig uppdaterade och få vår information först kan skapa nya kontakter, få uppslag till nya affärer, hålla koll på konkurrenterna och i slutändan dra in mer pengar än abonnemanget kostar.

Rapidus plockar helt enkelt russinen ur kakan. Inget fel i det, men försök att applicera samma affärsmodell på att ta fram unika nyheter om olika turer i Burlövs kommuns fritidsnämnd? För att inte tala om att försöka få ekonomi i ett nyhetsbrev om fransk 1800-talspoesi.

Uncategorized , , ,